Ja, ångest är inte att leka med. Det är lätt att kasta ur sig att man har lite ångest. Men idag är uttrycket adekvat, tyvärr.
Ångesten är för mig, tror jag, ett sätt att kapsla in det jobbiga, eftersom det jobbiga vore ännu värre. Den är ett sätt att förtränga, eller mer positivt: ett sätt att hantera sorg bit för bit. Att bli lämnad sliter sönder mig, men ångesten hindrar mig från att förstå det fullt ut. Den hjälper mig att leda tankarna i andra riktningar.
Men den är farlig, om den inte någon gång och bit för bit, accepteras, och orsaken till den. Den kan leda till förljugenhet. Men jag gör mitt bästa.
Så är det för mig!
onsdag 16 december 2009
lördag 5 december 2009
Fildelning
Jag känner nu andra genom mig själv:
Vad ligger bakom den allmänt accepterade fildelningen? Är man så van att inte betala för musik och filmer? Det kan vara så, via tv. Och att man inte alltid får samma kvalitet (vad gäller filmer)? Kanske också för att man alltid lånat skivor av varandra, och spelat in på blandband.
Men som motståndarna säger: det är ett brott. Väldigt få snattar eller stjäl, trots allt. Jag tror att det känns fel. Visst, straff och skam att bli påkommen spelar kanske roll. Men jag tror att de flesta känner att det är fel.
Vad gäller fildelning känner man inte att det är fel. Om risken vore större att bli straffad skulle man avstå, men handlingen känns inte som ett brott. Rent logiskt är det här fel, men ändå rätt. Man är van att låna. Fildelning är att låna och spela in. Jag vet varken ut eller in.
Det känns ändå som att, i Sverige få lagstiftning och allmän vana att överensstämma, lösa det genom en utökad tv- och radioavgift, dvs bredbandsavgift. Sedan sköter stim eller motsvarande fördelning av spelade låtar.
Äsch, varför skulle jag skriva det här?
Vad ligger bakom den allmänt accepterade fildelningen? Är man så van att inte betala för musik och filmer? Det kan vara så, via tv. Och att man inte alltid får samma kvalitet (vad gäller filmer)? Kanske också för att man alltid lånat skivor av varandra, och spelat in på blandband.
Men som motståndarna säger: det är ett brott. Väldigt få snattar eller stjäl, trots allt. Jag tror att det känns fel. Visst, straff och skam att bli påkommen spelar kanske roll. Men jag tror att de flesta känner att det är fel.
Vad gäller fildelning känner man inte att det är fel. Om risken vore större att bli straffad skulle man avstå, men handlingen känns inte som ett brott. Rent logiskt är det här fel, men ändå rätt. Man är van att låna. Fildelning är att låna och spela in. Jag vet varken ut eller in.
Det känns ändå som att, i Sverige få lagstiftning och allmän vana att överensstämma, lösa det genom en utökad tv- och radioavgift, dvs bredbandsavgift. Sedan sköter stim eller motsvarande fördelning av spelade låtar.
Äsch, varför skulle jag skriva det här?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
