klassträff: vi som gick ut nian

åter i stockholm. återträff med gamla klassen - 30 år sedan skolstart! nyköping bjöd upp och jag tackade ja. förutom i baren där jag blev uppbjuden av en tjej med orden vågar du dansa? nej sa jag spontant skräckslaget och sedan bjöd jag mig själv på en öl. så kan det gå.

Att börja snusa.

Jag skall analysera mina tankar flera dagar; det vore intressant till kommande försök. Kort nämner jag bara de omedvetna negativor jag hållit mig i till att börja igen:
1. jag tappar energi till att söka jobb. 2. jag blir irriterad på mina barn som just nu börjar skolan.

Fuck. Jag är en looser. Men bara när det gäller nikotin!

Tisdag. Abstinensbeskrivning.

Som en enda lång skälvning, heldags-. Nu när jag skriver detta blir jag nästan gråtfärdig. Det gick ju så bra.

Jag fortsätter med nicorette. Jag fortsätter. Det känns hopplöst. Jag blir aldrig fri.
Freeeeeeedom! (Pekoralscen i Braveheart.)

Usain Bolt - hyllningarna slår världsrekord

Återigen: världen behöver superstjärnor. Och sportjournalister - eller krönikörer - behöver superstjärnor. Jag mår faktiskt litet dåligt av detta. Missförstå inte detta till att jag inte tycker att U Bolt gjorde en utmärkt prestation. Hyllningarna dock - de är litet läskiga. U Bolt är bara 22 år, men han har ett ansvar att axla sin berömmelse - att inte utnyttja den.

En människa kan stå mitt i ett rum och suga upp allas uppmärksamhet så starkt att de tror att den människans utstrålning faller just på dem själva av just deras respektive egen förträfflighets skull.

Mer hyllningar nedanför filmen.




444 SVT Text Måndag 17 aug 2009
VM i FRIIDROTT 17 augusti 1(6)

Usain Bolt är inte bara från en annan planet, han är en annan sorts människa än de andra också; tio centimeter längre och han har ben som är nästan lika mycket längre än de andras och han har lår som har muskler som befinner sig i en helt annan dimension än de övrigas. /Lasse Anrell, Aftonbladet

Det första världsrekordet är kanske det häftigaste, mäktigaste eller den märkligaste upplevelsen. Jag var i Tokyo 1991 när Carl Lewis sprang på 9,86 och det var där min oskuld i världsrekord försvann. Nu är det mer som - som häpenhet att det går att göra igen och igen. /Mats Olsson, Expressen

Nio och femtioåtta. NIO OCH FEMTIOÅTTA. Så lyder Bolts nya världsrekord. Det var ingen putsning. Det var en underbar slakt. Han sprang i mål och efter mållinjen fällde han ut armarna och var på väg att flyga hem till planeten han kommer ifrån. /Johan Esk, DN

Han tittade sig åt höger för att se så ingen fanns där, han tittade på klockan till vänster för att se vad de digitala siffrorna stannade på. Sen jublade han bara... 9,58 är utomjordiskt bra. /Anders Lindblad, SvD

Hur skall en rekordslakt på elva hundradelar bli begriplig. Jag vet inte riktigt, som 9,50 i längd, 2,50 i höjd, över 19 meter i tresteg, 7-0 i en VM-final i fotboll. Rekordet är inte evigt, men det blir långlivat. /Mats Härd, Göteborgs-Posten

I ett år har man förväntat sig det. Att Usain Bolt skulle slå sitt rekord från Peking. Och han gjorde det. 16 augusti på Berlins blåa banor. Ingen avslappnad målgång, ingen enmansshow som i Kina, men ett astronomiskt världsrekord pulveriserat. /L'Equipe, Frankrike

En gul blixt på blå bana. Med 41 steg tog Usain Bolt in oss i en ny sprintvärld. På 9,58 sekunder "flög" jamaicanen mot VM-titeln på söndagskvällen. /ARD, Tyskland

Usain Bolt överträffade sig själv. 9 sekunder 58 hundradelar kommer för alltid att vara stämplat i ögonen hos de tusentals åskådare som var på arenan. Det låg i luften. Han andades det redan på dagen i semifinalen. Och i den ljumna Berlinkvällen blev det verklighet. /Gazzetta dello Sport, Italien

Jamaicanen var i en klass för sig redan ut från startblocken, och när han sedan korsade mållinjen visade klockan 9,58 - ofattbara elva hundradelar snabbare än hans eget världsrekord. /Dagbladet, Norge

Segermarginalen var ungefär lika stor som ett av hans jättesteg. Och han slutade inte springa efter mållinjen. Bolt prickade formtoppen vid rätt tillfälle och har tagit 100 meter till en nivå som kan bli svår att nå upp till igen när den nya tjuvstartsregeln införs nästa år och som innebär automatisk diskvalificering. /NY Times, USA

Inte sedan Carl Lewis och Ben Johnsons dagar på 80-talet har en tävling haft sån glans som nu. Efter ett år av repliker och kontrarepliker, utan att de mötts en enda gång, står Usain Bolt och Tyson Gay på det allra finaste planet. /Marca, Spanien

Och den sista...

NN startade 22:35, 5km 23:01(25.52), i mål 23:28(53.06) Tid per km:05.18 /Midnattsloppet

Så var det gjort. Det var en inte helt angenäm upplevelse: jag blev ganska trött och hade något slags håll halva loppet, dvs från 5 km ungefär som bara blev värre; jag tyckte det var trångt - det var svårt att springa förbi och det tunnade inte ut knappt ens på det breda upploppet på hornsgatan; och jag hade smörjt in benen med liniment jag fått låna av ett par vänner - vid målgång började det bränna över hela benen - det gjorde riktigt riktigt ont - tvålade in benen 3 gånger - det värsta släppte först kl 00.30 - men det känns än (dagen efter kl 08.22). Det var och är ganska komiskt...!

Å andra sidan var det roligt! Och det här med att det var trångt - jag förstår inte hur det gick till, men jag kollade resultatlistan bland de bästa - och några (kanske många - det vet jag inte) ur min startgrupp sprang på runt 40 min. De måste ju ha sprungit om alla i rekordfart. Så jag kan nog egentligen inte skylla tiden på att det var trångt. (Tyvärr.)

Hade tur - jag kom på att mina vänner med linimentet bor på hornsgatan precis vid zinken; jag ringde precis innan jag åkte in mot söder. Fick som tur var lämna mina kläder där, samt duscha och byta om. Och kaffe och glass!

Tiden: trots vad jag skrev att jag gissade på 55 och bara hoppades på bättre är jag ändå litet besviken; visserligen var jag trött när jag kom i mål, men jag tyckte genom loppet att jag höll ett ganska ok tempo (jag hade ingen klocka). Det kändes bättre än väntat helt enkelt; ur den aspekten var tiden medioker. Men å andra sidan har jag ju bara tränat 5 pass inför loppet. Om jag tränar ett år från nu, kanske 150 pass eller så, har jag ju chansen att springa litet fortare... Haha!

Nåväl. Det var det. Blodad tand - här skall tränas!

PS: all data:
Detaljer
Startnummer 16615
Född 09
Klass M
Startgrupp 6
Förening/Ort
Nation SWE
Placering 5257
Sluttid 53.09
Genomsnittsfart 5.18 min/km
Distans Totaltid Sträcktid Min/km Plac
2,5 km 13.42 13.42 5.28 min/km 5651
5 km 25.55 12.13 4.53 min/km 5154
7,5 km 39.24 13.28 5.23 min/km 4989
Mål 53.09 13.44 5.29 min/km 5257

Midnattsloppet - näst sista uppdatering

Jag tog en promenad förbi Stadsbiblioteket - jag har ännu inte köpt någon skrivare och måste skriva ut startbeviset för midnattsloppet - och sedan till stadium sergel. Det var ganska lång kö och det gick långsammare i just min kö då två barn framför skulle hämta ut sina attiraljer. De hade inte koll och deras pappa (gissar jag) vägrade hjälpa till. För mig tog det 30 sekunder att hämta mitt startkit, strax efter, och för dem mellan fem och sju minuter.
Det var inte så farligt, men barnen var stressade, och pappan stod bredvid och tittade på. Det var lite märkligt.

Håller just nu på att lära mig twitter. Kanske får jag det att fungera också. I bästa fall kan jag ju smsa var jag är hela tiden, haha! Nä, men det är ju en rolig teknik.

I kväll blir det alltså löpning. Jag gissar på tiden 55 minuter. Jag hoppas på bättre men befarar betydligt sämre, tyvärr. Men det skall bli roligt!

Integritet

Hur vore dessa system jämförda med varandra? Vilket skulle vara att föredra?

I ett samhällssystem tillhandahåller staten all tänkbar hjälp: utbildningar, stödsamtal, råd, ja allt, för den arbetslöse, men staten (eller någon privat försäkringsgivare) ställer inga krav, och betalar inte heller någon form av ersättning. Den arbetslöse kan då själv välja att kalla sig arbetslös, och söka den hjälp han eller hon vill ha.

I ett annat samhällssystem tillhandahåller staten allt tänkbart materiellt och pekuniärt understöd för den enskilde arbetslöse att klara sitt uppehälle och sin familjs om det skulle behövas, mot ett prestationskrav att den arbetslöse gjorde allt i sin makt att få ett arbete som betalar bättre än arbetslöshetsunderstödet: den arbetslöse skulle tvingas bokföra eller registrera varje ansökning, varje skickat cv, varje intervju, och dessutom redovisa vilka annonser man har hittat och varför man inte sökt vissa av jobben. Ingen övrig hjälp skulle tillhandahållas.

Det andra systemet tycker jag verkar tryggare, men också omänskligare. Rent spontant.

Hur vill man ha det? Och om man väljer något av systemen, hur bevarar man sin integritet, det vill säga sin känsla av egenmäktighet och frihet?

Nyköping, barndomsstaden.

Vill poängtera att jag gillar Nyköping. Jag är uppväxt i Nyköping. Att jag hittar roliga saker om Nyköping är inte konstigt. Jag söker inte lika ofta information om andra städer.

Nåväl.

Kolla denna länk, och scrolla längst ned. En skämtare arbetar i Nyköping! Eller är personen helt enkelt trött på jobbet?
Karta över ny järnväg

Och vad händer just nu i Nyköping? Rubrikerna gifter sig verkligen med varandra
(Klicka på bilden för att förstora)

En vecka utan snus

... och med några tuggummin och sugtabletter av märket nicorette.
Det har dock gått över förväntan. Det värsta just nu är mardrömmarna. I natt tex blev jag jagad av en drake. En helt sjuk dröm i övrigt också och jag vaknar ibland skräckslagen. Dessa drömmar började i och med att jag trappade ned på nikotinet. Inget konstigt - men obehagligt.
Jag måste dock börja trappa ned på nikotinläkemedlen snart. Något slags surrogat vore bra att hålla sig i. Nikotinfritt snus? Vanligt tuggummi? Jag låter det gå en vecka till.

Var på arbetsförmedlingen idag. Som vanligt fick man stå i kö för att få en nummerlapp. Systemet är dock ok - mitt ärende kunde behandlas utan nummerlapp, direkt i informationen, och jag fick gå hem. Den stora faran är dock att fångas av systemet - att man måste ha ett jobb. Det meddelas inte så, men det blir så. Och man måste vara stark för att inte känna sig svag. Paradoxalt. Allt andas uppgivenhet.

Inför Midnattsloppet

Jag är anmäld till Stockholmsloppet - jag fick det som avslutspresent från förra jobbet. Nu äntligen igång - idag fjärde träningen. Tid: 1 tim 1 min. Sträcka: helt okänd.
Plan: att toppa formen onsdag och torsdag. Sedan vila inför lördag.
Det här lutar inte mot världsrekord.

Men det är rätt väg! Abstinensen försvinner för en timme och litet till.
Och det finns alla möjligheter, känns det!

Jörn Donner!

dagens sommarpratare, jörn donner, är sedan tidigare en favorit. inte blev jag besviken!

länk till sommarprogrammet:
sommar - direkt till mp3-filen

och bonusen (om oscarsutdelningen för fanny och alexander):
jörn donner - extra

och en länk till när han var gäst hos hagge. njut!

dilemmat!

hur skall detta gå? just nu kommer jag inte kunna svara mer än enstavigt om jag skulle hamna på en intervju. dagens tips: sluta inte snusa precis när det är dags för karriärbyte. eller också är det precis så man gör.

jag vet inte. mitt nyårslöfte "2009 - förändringens år" verkar hålla i sig. fullt ös!

Abstinens

Abstinensen yttrar sig i:
1. ett konstant sug som ibland hugger till väldigt mycket mer
2. illamående
3. rastlöshet
4. torrsvett, eller äckelsvett eller så.
5. sjuka drömmar (men de kan vara rätt intressanta!)
6. tröttögon, dvs känns grusiga

Jag kontrollerar abstinensen med:
1. mat
2. mat
3. godis
4. löpning
5. internet - facebook youtube etc etc etc allt som ger något slags input
6. mat

Jag borde snart kunna lägga dit 7. jobb
men det kräver åtminstone att jag tar kontakt med omvärlden. snart!

Nu förstår jag! (eller egentligen inte)

Tre dagar utan snus. Inte mycket. Men något!

Jag hittade in på Carl Bildts blogg häromdagen. Han har nog aldrig snusat. Det är därför han är så effektiv. Eller ger sken av att vara effektiv. Han har inga svagheter. Han har ett jobb också, som han enligt uppgift sköter på ett mycket kontrollerande sätt. Han har kontroll. Carl Bildt har liksom inga problem.

Jag som vanlig medborgare och med största offentliga bedrift att ingå i SCBs årsrapport med en niomiljondel har så många svagheter att när jag läser Carl Bildts blogg så tappar jag sugen. Kanske är det lika bra att börja snusa igen - för snussuget har inte minskat direkt - ja, tobaksskatten hjälper väl någon och allt det där.

Nä, nu skall jag vara stark. Sluta tänka negativt. Från och med idag skall den här bloggen också handla om att sluta snusa.

Följande kan räknas till tvång för att sluta:
* jag har lovat min barn

Följande kan räknas som positivt:
* jag är numera varm om händer och fötter
* jag sparar pengar
* tänderna kommer att bli vitare
* jag kommer inte att få snusfläckar på kudden

Följande kan räknas till avskräckande:
* tobaksodlingen är mycket miljöförstörande
* jag har snusat i tolv år minus ett par uppehåll - säg tio år med en portionsdosa grov om dagen: 10*365*30 (medelpris 30 kr) = 109 500. Runt 100 000 i alla fall.


Det bästa med att sluta snusa är att man får göra det varje dag. Jag vet - jag har prövat förr. Varje dag är en ny utmaning. Hurra!