Förra veckan skickade jag in en ansökan.
Och idag en ytterligare!
Det var inte så farligt. Jag söker dem, och de bestämmer sedan. Det är inte mycket jag kan göra.
Misslyckandet att inte söka är värre. Men det har varit svårt att komma igång: att finna något motiv, att våga kliva över tröskeln, att inte hålla sig i misslyckandets enkla trygghet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
Jag tycker du är jätteduktig! Ett litet steg i taget..
SvaraRaderaStora kramar från mig och blöta dregelpussar till morbror från Signe